Ägarstyrning

Ägarstyrning handlar i korthet om strukturer och processer som säkerställer ett effektivt samspel såväl inom ägarkretsen som mellan ägare, styrelse och ledning. En genomtänkt ägarstyrning är alltid viktigt, men behovet aktualiseras ofta vid en ägarförändring. Det blir särskilt tydligt när antalet delägare ökar, som vid ett generationsskifte.

Detta är ägarstyrning:

  • att etablera och arbeta via ett ägarråd, det vill säga ett forum där ägarna möts, diskuterar och fattar beslut i frågor som rör dem
  • att dokumentera ägarviljan i ett ägardirektiv
  • att enas om spelregler kring samägandet, såsom aktieägaravtal
  • ägarkompetens, det vill förmågan att sätta ramarna för företagets verksamhet och utveckling.

Ägarråd med tydliga ramar ger effektivitet

När samverkan och samsyn saknas mellan delägarna ökar risken för ägarkonflikter. En viktig ingrediens i ett konstruktivt samägande är därför ett ägarråd med tydlig agenda och klara former för beslutsfattande. Detta blir ett forum för att diskutera och besluta i viktiga ägarfrågor.

Ägardirektivet visar väg för styrelse och ledning

Ett tydligt ägardirektiv och tydliga roller skapar en stabil grund för ägarstyrning. Ett ägardirektiv säkerställer att ägarna är överens och ger ett entydigt budskap till styrelsen och ledningen gäller företagets framtid. Ett ägardirektiv ska spegla verksamhetens unika förutsättningar och vad ägargruppen vill uppnå med den.

De flesta ägardirektiv har en likartad struktur med följande avsnitt:

  • syftet med ägandet
  • vision för ägandet och verksamheten
  • övergripande verksamhetsmål
  • värdegrund
  • frågor där ägarna måste konsulteras
  • styrelse och vd
  • ägarnas operativa roller
  • princip för utdelning

Aktieägaravtalet anger ägargruppens spelregler

Ägargrupp behöver tydliga spelregler även för sitt samägande. Det vanligaste dokumentet som reglerar detta är det juridiskt bindande aktieägaravtalet. Där regleras frågor där ägarnas samsyn är viktig, exempelvis

  • hur aktierna ska värderas om någon blir avlider, blir sjuk eller något annat skäl vill lämna sitt delägande
  • vilka förväntningar som finns på delägare när det gäller operativt arbete
  • hur styrelsen ska vara sammansatt
  • hur beslut fattas inom ägargruppen och en mängd andra.

Jag bidrar som rådgivare vid diskussioner av dessa frågor men i den slutliga formuleringen av dokumentet bör alltid en erfaren jurist delta.

Ägarkompetens är en strategisk fråga

I ett privatägt företag är ägarrollen central – den innebär makt, men också ansvar. Därför spelar det stor roll hur ägandet utövas. Osäkra och otydliga ägare kan skapa stora problem och göra det omöjligt för styrelse och ledning att göra sitt jobb. Ägarna ska också kunna utvärdera styrelsens och ledningens arbete.

I mina uppdrag som rådgivare bistår jag ofta ägarfamiljer när nya delägare tillkommer. De behöver få växa in i ägarrollen genom kompetensutveckling inom strategisk styrning och styrelsearbete. Om de inte arbetar operativt i företaget kan traineeutbildning ge dem insikt i och kunskap om verksamheten.